Lisas trädgårdsblogg

Köpte en ask småtomater som var riktigt goda. En mörk liten plommontomat med mycket tjockt fruktkött och ändå mycket kärnor så den var saftig och fin. Chocmato hette tomaten. Jag måste naturligtvis pilla ur lite frön och provså i år.

Att ta egna tomatfrön är väldigt lätt. Man bara klämmer ur fröna i en sil och så tvättar man bort kvarvarande fruktkött under rinnande vatten. En del frön kan vara ganska små på en del tomater, då brukar jag ta tesilen så de inte rinner igenom hålen.

Sen torkar jag dem i ett kaffefilter ovanpå kökspannan. Står sig i många år, brukar vara grobara även efter tio år.

Här är det plus två grader idag men blåser så kallt så man kunde tro det var minus tio minst. Annars började jag klippa bort en del gammalt ute igår, när det var soligt och fint, men idag fick det bli inomhusarbete istället.

Jag ska förresten iväg och roa mig snart, ska glasera ett fat jag gjorde hos en keramiker som vi i studicirkeln var hos strax före jul.

I köket slår den vita pärlhyacinten ut. Det har jag inga i trädgården förut så de tänker jag plantera ut senare, och hoppas att de förökar sig lika bra som de blå.

Katarinas tema på Blooming friday denna veckan är dofter.
Titta in på Roses and Stuff om du vill se mer på detta tema.

“Vi tror så gärna att blommor doftar för vår skull !” skrev jag igår.

Då gjorde jag också klart inlägget om första året med plantskolan,
här finns det.

Doften av rosen jag fått av min vän Ingela är ljuvlig. Den växte vid hennes barndomshem. I en bukett med vita luktärtor som sprider ännu mer vällukt och lite daggkåpa som flufffluff.

Rosen är förmodligen en Minette även kallad Svearnas Ros eller Nordens ros.

Snart är det dags för den ljuvliga luktviolen Viola odorata, som sprider sig lite varstans här.
Den luktar som violpastillerna smakade när man var liten och gick på bio och fick köpa en tablettask.

Sedan kommer snart Pionerna. Den här fanns på plats när vi flyttade hit.
Härlig doft men jag vet inte vilken sort.

Borstnejlikan är en favorit hos mig. Den växte vilt i ängarna hos mormor.
Alla nejlikor doftar fantastiskt.

Att en solvarm dag gå ut och plocka sina egna jordgubbar, känner ni doften ?

Anisdoften hos Indianmyntan eller Anisisopen Agastache foeniculum, är det många fler än jag som uppskattar. Bladen är goda att koka te på.

Oj vad många bilder man kunde hitta på temat doft, men nu får det räcka.

Jag önskar er alla en underbar helg !

Och kom ihåg:

“Något av doften stannar alltid kvar på handen som ger en blomma !“

Idag har jag skrivit klart mitt redan påbörjade inlägg om första året med plantskolan.

Du kan läsa det här om du har lust.

“Vi tror så gärna
att blommor doftar
för vår skull.“

Thord Wallén

Jag försöker röja
lite i mina förråd….det går sådär . Är man ekorre så är man !

Men när jag kom en bit in i långgarderoben så gjorde jag ett
riktigt fynd ! En hel tidskriftsamlare full med gamla nummer av tidningen
Odlaren från slutet av 80-talet och början av 90-talet . Ska bli kul att läsa om tidningarna med några fler års erfarenhet i bagaget. Säkert lika intressant som sist, om inte mer !

Där låg också boken FÖR EN FRISK JORD
utgiven av Källander mfl 1979 för
Förbundet Organisk Biologisk Odling.
(Som jag har letat efter den !)

Det är nog en av de bästa böcker som har
utgivits om man vill börja med grönsaksodling. Upplagd som kurslitteratur
och tänkt som en grundkurs i organisk biologisk trädgårdsodling. Jag tycker att
allt finns med.

Det som slår mig när jag bläddrar lite i den är att allt det
som presenteras som odlingsnyheter i trädgårdstidningarna idag, redan står här. Äntligen har trädgårdssverige
hunnit ikapp FOBO !

Tidningen Odlaren ingår i
medlemsavgiften i FOBO. Absolut den bästa trädgårdstidningen i Sverige idag
om man odlar. Alltid mycket intressant att läsa. På bilden ser du några nya
nummer i högerkanten.

Ju längre jag har
odlat ju viktigare har jorden blivit. Nu skulle jag nästan säga att den är
viktigare än grödan för mig. Grönsakerna blir som en bonus. Den största glädjen ligger i att lämna efter sig en bördigare jord än vad den var när jag började. Det
var så lätt sandjord här att den blåste bort, den vandrade ungefär som
sanddyner. Jag minns ganska klena resultat av grönsaker i början ! Med
marktäckning, kompost, stallgödsel, träkol, aska mm har det blivit en enorm
skillnad.

Men man kan inte slå sig till ro med det, jordförbättring är ett ständigt pågående projekt. Dessutom lär man sig nya saker hela tiden.

Boken Känsla för jord av Karin Eliasson hittade jag på biblioteket sist. Har bara hunnit bläddra lite i den, men den verkade mycket läsvärd.

Ibland är kontorsarbete trist ! Särskilt när man lyfter blicken och tittar ut och det snöar igen !!!

Tur jag har lite grönt på gång att stärka kroppen med, krasse och rucola kommer så fint. Sådde lite också i några fina krukor jag fick i present av min svägerska för något år sedan, så kan man ställa direkt på bordet.

Närbilderna blev som vanligt kass med min gamla kamera, då kom jag på att man kan ju tricka med luppen, det har jag gjort på sommaren någon gång förut.

Så här ser luppen ut förresten, och så håller man den mot blomman och fotar igenom förstoringsglaset. Lite kul !

Så ut i köket och fotografera Primulorna igenom luppen. Oj , det blev inte dumt alls. Inte samma kvalitet som med systemkamera visserligen, men det är kul när man kan fuska lite med det man har.

Jag tycker det känns som en påse vårliga karameller när man sätter ihop dem så här.

Känner ni Kanelrosen ?
Rosa majalis Foecundissima

Den här lilla näpna rosmadamen har bott här långt före oss. Hon sitter på jordkällarkullen i mager och eländig jord. Blommar gör hon ändå. Flyttade en till lekstugan för många år sedan, där är det om möjligt ännu sämre förhållanden, grus och sten. Men växer och blommar gör den, kan det vara världens tåligaste ros ? Faktiskt så vore det kul att fjäska för en planta med riktig ros- och ler-jord och rejält med gödsel för att se hur det skulle bli !?

Vanligen
ganska småväxt buske som bildar underjordiska utlöpare och därför ofta växer ut
till bestånd. Jag krukar emellanåt in rotskott och säljer i min plantskola.

Buskarna kan bli drygt en meter höga, ibland blir de bara en halvmeter. En av mina
är nog nästan 150 cm,
den som klänger mot lekstugan. Stammarna har
kanelbrun bark. Nertill sitter det tätt med taggar. Bladen är mer eller mindre
håriga på undersidan och har fem till sju småblad. Kanelrosen blommar tidigt, i
de sydliga landskapen ibland redan i maj. Blommorna har kala blomskaft och är
omkring 5 centimeter
breda med mörkrosa kronblad. Nyponen är klotrunda och röda.
Den har en fin doft. Blommar bara en gång på sommaren.


En ursprungligen odlad sort av kanelros med fyllda väldoftande
blommor kallas bukettros ‘Foecundissima’, det är förmodligen den jag har.
Kanelros är ganska anonym till sitt utseende men känns lätt igen på stammarnas
rödbruna bark med talrika nålformade taggar. Den sällsynta arten finnros (R.
acicularis) skiljs främst genom att även blomskotten är klädda med
nålformade taggar.

Sorten
bukettros (‘Foecundissima’) kan ofta påträffas kvarstående kring gamla torp. Första
fynduppgift är från Uppland och publicerades 1732 (Nordstedt 1920).
Artnamnet majalis kommer av latinets majus (maj) och syftar på
att arten blommar tidigt.

Fakta har jag lånat från Wikipedia

Igår gick bilen en utflykt till stora staden Göteborg. Jag fick sitta instuvad i bak för julklappen till sonen med sambo, en diskmaskin, skulle levereras och installeras.

Efter väl utfört installationsarbete av mannen, belönades vi med GOOOOD middag, smördegsinbakad Rådjursfilé med kantarellsås. Bästa på länge ! Tack goa barna !
(Tänk vad de har råd med, studenterna, nu för tiden, hi hi.)

Idag har vi kånkat in bord och lysrör i huset. Så nu är det helfullt i tvättstugan och dotterns rum är halvfullt 🙂 Förlåt mig gumman ! Så i morgon blir det till att fröa igen.

Dags att slakta min oljefröpumpa som bara ligger och tar plats. Sorten är Gleisdorfer Ölkurbis. Den mognade dåligt i somras och var grön när jag tog in den, men har legat och eftermognat inne och det ser ut som om kärnorna är matade. Smakade lika gott som vanligt med färska pumpakärnor !
Nu lägger jag fröna på tork ovanpå kökspannan för att ha till brödbak eller bara äta som de är.

Har fyra stycken hemliga pumpor kvar också. De kom upp av sig själv i somras där jag hade lagt på jord från komposten. Förmodligen en korsning av prydnadspumpa och någon större. Pumpor och Squash korsar sig hej vilt, så tar man eget frö kan man inte vara säker på att få samma sort nästa år. Tänkte provsmaka någon dag nu för att se om de är ätbara

Tänkte jag måste visa lite vårkänslor också !
Sent i fredags tutade lantbrevbärarn utanför dörrn att han hade paket till mig.
Jag har fallit för en frestelse nämnligen, läste på Claus Dahlbys sida om Gartneriet Spiren och var ju tvungen att gå in och titta. Och som någon skrev, man borde satt sig på händerna ! Klickade hem några julrosor för jag kunde inte låta bli !!! Ljuvliga var de när de kom (önskar jag hade en kamera som kunde göra dem rättvisa.)
De får husera hos pelargonerna i gamla tvättstugan i plus 5 grader så står de sig säkert lääänge. Gissa om jag kommer sticka dit näsan vareviga dag nu !

Titta in och låt dig inspireras hos Gartneriet Spiren

SKÖN SÖNDAGSKVÄLL TILL ER ALLA !

Blooming friday
Temat idag hos Katarina med bloggen Roses and Stuff är Övergiven – Deserted.
Titta in hos Katarina för att se fler versioner av Övergiven hos andra bloggare.

Genast tänkte jag på bilden jag hade med igår.
Mitt i pågående arbete blev jag överraskad av snön i början av november. Trodde nog att den skulle försvinna igen….men så blev det inte – planteringsspaden står kvar ensam och övergiven.

Övergiven plantskola. Bild från förra vintern (slutet av februari, oj oj)

Jag fascineras av växter som frösått sig på helt fel ställen. Vid en strandkant på Brommö satt den här lilla granen i klippskrevan. Undrar om hon känner sig övergiven ?

I vissa delar av trädgården eftersträvar jag den lite övergivna känslan.
(och i en del andra delar råkar det bli så ändå, ha ha!)

Såg ett program för många år sedan som handlade om The lost Gardens of Heligan. Det var en fantastisk trädgård kring ett gods, som hade blivit övergiven och det hade växt igen fullständigt. Man fick följa hur de röjde sig fram och hittade växthus och planteringar . Trädgården har återställts till sin fulla glans….men jag tycker nog att de kunde lämnat kvar lite av den övergivna känslan någonstans, det var ju själva förfallet som var så vackert !!!

I vilket fall så vore det kul att åka dit och titta. I år är det tydligen 21 år sedan de började. Se mer här: Lost gardens of Heligan
Någon som varit där ?
(Vid bäcken i min trädgård)

JAG VILL ÖNSKA ALLA EN HÄRLIG HELG !
Åtminstone här ser det lovande ut inför dagen. SOLEN skiner från en klarblå himmel. Ut och sola !

Visste du förresten att det är KRAMENS DAG IDAG, krama alla du möter !