Lisas trädgårdsblogg

Får dela upp inlägget i två idag, för att få det hela under rätt kategori.

Jordärtskocka Bianca
helianthus tuberosus L

Den höga plantan av jordärtskocka
Bianca tror många som besöker mig att det är en rudbeckia. Den blir ungefär
250 cm
hög här hos mig på lätt sandjord och jag har satt den i flera år nu som en tät
häck emot nordliga vindar. På kraftiga jordar kan den bli uppåt 3 meter.
Börjar blomma i augusti och håller på en bra stund. Vacker är den tycker
jag. Blommorna fungerar bra att ta in
och ha som snittblommor, och då hjälper man ju dessutom plantan att koncentrera
kraften på knölarna. Men jag brukar låta dem sitta kvar oftast och det blir
tillräckligt med knölar ändå !

Knölarna växer bäst
på höst-senhöst så det är ganska sent innan man kan skörda knölarna. Det
går också att vänta till våren om man vill. Viktigt är att jorden inte är för
fuktig under vintern, om man övervintrar skockorna på växtplatsen. I våt jord
ruttnar de lätt. Normalt övervintrar knölarna i jorden i så gott som hela
Norden om inte förhållandena är alltför extrema.

Knölarna står sig bäst i jordkällaren om man lagrar dem i sand, annars vill
de lätt torka ut. Är det en mild vinter och man har täckt plantorna med tex
halm så går det jättebra att skörda hela vintern. Så är ju inte fallet i år
förstås, jag hann ta upp en hink…sen kom snön och kylan.

Jordärtskockorna sätts ungefär som
potatis, ca 10-15
centimeter djupt. Radavståndet kan variera mellan 70-100 centimeter och
plantavståndet i raden bör vara 50-60 centimeter. På en
näringsrik jord bör de större avstånden användas, då det går åt mindre utsäde
och ger mindre arbete vid skörden. Om man tänker på att sortera ut de slätaste
knölarna vid plantering så hjälper man till att förbättra utseendet på knölarna
succesivt.

Tänk på att inte kasta småknölar på komposten eller var som helst i landet
för de kan bli ett ogräs om man inte håller efter dem. Just Bianca tycker jag
håller sig på plats bra, om man tar upp allting på våren och sätter tillbaks
bara en knöl. Skulle jag sen råka ha glömt kvar någon så drar jag upp den
snabbt.

Grönmassan som blir kvar när man har
skördat är mycket rik på kalium. Om man kör stammarna i kompostkvarnen får
man fin marktäckning eller så kan man gräva in det i jorden där man tänkt
odla tex tomater nästa år. Kalium gynnar
fruktsättningen.

Jordärtskockan är mycket rik på den
stärkelseliknande kolhydraten inulin, som kan vara upp till 8-9 viktprocent
eller motsvarande 40 procent av torrsubstansen. Inulin sägs vara särskilt bra
för diabetiker och i någon artikel läste jag att många med Irritabel tarm får
lindring av Inulin.

Näringsvärde i 100 gram
ätlig produkt enligt Livsmedelstabell från Statens Livsmedelsverk

En del fakta har jag lånat från en utförlig artikel på
Förbundet organisk biologisk odlings hemsida:

http://www.fobo.se/artiklar/vaxtodling/gronsaker/rotfrukter/jordartskocka.shtml

I nästa del härunder, kommer det två smaskiga recept…..

Här kommer lite jordärtskocksrecept. Soppa är det ju många som gör på sina skockor, och det finns ju i många varianter, fast det tänker jag inte bjuda på idag.

Jag föredrar att använda dem när jag wokar grönsaker, blir så jättegoda skivade eller strimlade, snabbt stekta.
Stekta rotsaker i ugnen är ett annat sätt, jag gör ofta potatis, morot och jordärtskocka ihop, det tycker vi är gott.

Idag hittade jag ett recept på en annorlunda Jansson i en gammal Drömhem och Trädgård. Inför stundande julhelg verkade den lite kul att prova:

Ny Jansson
med jordärtskockor

4-6 portioner

2 stora gula lökar

smör till stekning
500 g mjölig potatis
500 g jordärtkockor
1 burk ansjovisfiléer 125 g

3 dl
vispgrädde
2 msk ströbröd
2 msk smör

Sätt ugnen på 200 grader. Skala löken och skär den i tunna skivor.
Fräs den mjuk i smöret utan att den tar färg.

Skala potatis och jordärtskockor och skär i tunna strimlor.

Varva potatis, jordärtskockor, lök och ansjovis i en ugnsfast form. Droppa över
lite ansjovisspad och häll på grädden. Strö på ströbrödet och klicka över smör.

Grädda Jansson mitt i ugnen tills potatis och jordärtskockor känns mjuka och
gratängen har fin färg. Ca 45-50 minuter.

Och här är ett annat recept på en riktig kalas-gratäng med både potatis, jordärtskockor och svamp. Fint tillbehör till en stek till exempel, eller bara som den är…nog i sig själv. Just den här gratängen lagade jag faktiskt till vår bröllopslunch som vi åt tillsammans med våra bröllopsvittnen. Tänk…i januari är det 20 år sedan!

Jordärtskocksgratäng
4 portioner.

1 kg,ca
12 st ,
vinterpotatis

1 ägg

1/2 tsk salt
1/2 msk smör
(1/2 dl mjölk)

1 dl
hackad persilja (kan uteslutas)

500 g
jordärtskockor
salt
200 g färsk el fryst svamp, tex.
kantarell eller champinjon
2-3 msk smör
3 msk vetemjöl
2 dl grönsaksspad
2 dl mjölk eller matlagningsgrädde
1-2 tsk äkta soja
salt, vitpeppar
1 dl riven ost.

Skala och koka potatisen i lättsaltat vatten. Häll av
vattnet och mosa den. Vispa upp ägget och blanda potatisen med ägg, salt, smör,
ev mjölk och persilja. Lägg eller spritsa ut moset längs kanterna på ett
ugnssäkert fat.

Skala och skölj jordärtskockorna. Koka dem i lättsaltat
vatten, 10-15 minuter.

Häll av spadet och spara 2 dl. Lägg jordärtskockorna
innanför potatismoskransen i formen.

Skär svampen i mindre bitar. Fräs i lite smör tills all vätska kokat in.
Tillsätt lite mer smör och fräs svampen tills det knäpper i den och fettet
klarnat. Strö över mjölet och rör om. Späd med grönsaksspad och mjölk eller
grädde. Koka på svag värme 10-15 minuter. Smaka av med soja och ev salt och
peppar. Häll såsen över jordärtskockorna och strö över osten. Rätten kan
gratineras, nylagad mitt i ugnen, 250 grader ca 10 minuter. Har man förberett
och ställt undan den i kylen först, så den är kall, gratinerar man den 20-25
minuter i 225 grader.

Ibland blir knölarna på jordärtskockan Bianca väldigt stora, som den här, det är faktiskt en knöl, fast knölig, hi hi ! Lite trist kan det vara att skala såna här. Ett tips är att skölja väl, förvälla i ca 5 minuter, och sen brukar det gå ganska lätt att flå av skalet, ungefär som man gör med rödbetor.

Smaklig spis !