Min böntunnels livscykel i år.
Sådde normal tid i slutet på maj.
Första veckan i juni frös plantorna nästan bort, många minusgrader på natten.
De överlevde men det tog ett tag att hämta sig.
1 juli såg tunneln ut såhär. Ingen fart på tillväxten, kallt och regnigt. 
Andra veckan i augusti hade de nått upp till topp. Började skörda rätt sent, men bönor växer som bekant fort, så skörden blev rätt bra ändå. 
I september var det äntligen en riktig tunnel. (Fotot taget från andra hållet av tunneln). 
I veckan som gick kom frosten och gjorde slut på årets bönor. Några nätter tidigare hade det klarat sig med fiberduken jag lade på, men nu blev det för kallt. 
Så nu är det bara att klippa ner. Lägger allt jag klipper av som marktäckning där bönorna vuxit. Nu får maskarna och andra nyttodjur ta hand om det över vintern så blir det fin näring och mull där till våren. 
Hann i alla fall med att få utsäde till de flesta sorterna. Ligger på tork i köket nu. 
Min torkställning är väldigt bra till att torka ärtor och bönor i. Snygg är den också…till skillnad från kaffefilter och creme fraiche-burkar 😉
Min kruka utanför trappen blev så tom efter att jag plockat bort Fuchsian.
Jag lånade ett gäng plantor från plantskolan, i hösttoner. Återbruk 😉
Bladen på Nejlikroten (längst fram) har så fina färger i år. Vilken tacksam växt, den har jag återupptäckt efter att ha haft den i rabatten i många år, arv efter mormor.
Sedan är det Blåsvingel, Lavendel, Salvia, Silvermalört, Kärleksört och längst bak Blågull ` Purple Rain´. 
Nu ska kissen och jag fortsätta plocka äpplen. Han är en riktig stegvirtuos. 
Höstkram till er alla <3
Hej Malin !Ja det är lustigt det där, de har en förkärlek för att komma högt och få lite utsikt helt klart 🙂 Böntunneln är praktisk, det är så lätt att plocka när alla bönorna hänger ner på insidan av armeringstunneln. Inte blir de jordiga heller när de kommer upp en bit, har helt slutat odla låga buskbönor. (Utom soja och bruna bönor som jag provade i år). Enda kruxet är när man ska trassla bort plantorna nu efteråt, de har snurrat fast sig rätt rejält vill jag lova. Fast det brukar vara lättare att ta det till vintern när de har torkat, skönt att ha lite vinterjobb ute ibland också 😉
Hej Kerstin !Torkställningen har jag köpt, för mååånga år sedan (20 kanske), när vi flyttade hit ungefär. Jag minns faktiskt inte, men jag tror det var Lindbloms frö, men han har dem inte kvar det vet jag. Det är jättefina flätade bambubrickor som passar i varandra när man fäller ihop den för att spara plats. Praktisk ! Tänk vad lite Vänervatten gör 🙂 Ja skam den som ger sig, lycka till med melonen, den kanske eftermognar lite inomhus sen också om du har tur.
Det är så kul att du även visar bilder på dina härliga katter.Våra gör likadant – en stege upp och alla skall upp och kolla.En av dom, Messi, yngst och skelar lite… för ett tag sedan klättrade han upp för ett fläderträd och upp på maskinhallen! Min man kom in hallå – Vi måste hjälpa Messi ner från taket (jättehögt). Han spatserade fram och tillbaka och jamade.Upp med den längsta stegen… ja vad skulle de andra katterna då göra – klättra upp förstås. Jesper tog sig också upp och försökte locka och pocka ner Messi. Till slut när vi ställt stegen på gaveln tog han sig ner och snabbt bort med stegen. Detta upprepade sig tre dagar i rad… vi kunde ju inte låta stegen stå där för, ja du fattar…Jätteintressant med “reportaget” om böntunneln. Det får bli en sådan här också nästa år tror jag.Vi ses!Malin
Vilken fin torkställning! Är den hemmagjord, eller var har du köpt den? Här har inte frosten slagit ut allt än – Vänern värmer lite än – så t o m dahliorna är kvar i rabatten! Och krassen frodas som mest nu på sluttampen. Vet du: jag har en melon som är som en liten tennisboll i växthuset. Vad gör man? Just nu vattnar jag och har frostvakten på. Går det, tror du?