Tuppen Gapskrik (i saligt minne bevarad, han finns ej mer). Får tjäna som illustration trots att han inte är en höna . Foto I. Adamsson
I morse när jag tog en tur till brevlådan så kom den här roliga gamla låten i huvudet, ibland undrar man ju hur hjärnan fungerar….vilken fil låg den lagrad i tro ? Den har jag nog inte hört på senaste tio åren, om det räcker. Var ju bara tvungen att leta fram texten, minnet hade ju glömt en del rader. Han gjorde en hel del bra saker den där Stefan Demert ! Favoriten är nog Myran som fastnade i ett TOY.
Marknadsvisa
Och bonden for till marknaden med kärring, häst och trilla
Med plommonstop och randig väst och nyinstoppad prilla
Men hästen gick så sakta så att trillan den stod stilla
Och bak i vagn satt kärringen med vårtor och med skägg
Och ruva´ som en höna över elva lådor ägg.
Kör fortare, skrek kärringen, det skymmer över taken
Du ser väl själv att hästen din, han är ju knappast vaken
Så letade hon fram en nål och stack den ut i kraken
Och hästen vaknade upp med ens och satte av i sken
Det gick i vilda svängar över stock och över sten.
Kör saktare, kör saktare, skrek kärringen, jag tror att
Vartenda ägg vi äger löper risk att gå förlorat
Men gubben hörde ingenting, han hade alltför stor hatt
Och hästen hörde ingenting och om han hade gjort
Så skulle han i alla fall ha sprungit lika fort.
Och gubben skrek till kärringen, nu sitter vi klämma
Det hade varit bättre om du låtit mig bestämma
Det hade varit bättre om du hade stannat hemma
Knappt hade han väl sagt det förr’n de krascha’ mot en vägg.
Det blev en enda röra utav folk och fä och ägg.
Men när de kom till marknaden så sålde bonn sin kärring
För 48 kronor till en kärlekskrank beväring
Det räckte till ett kilo snus och stadshotellsförtäring
Allt detta sen han hade köpt en gammal grammofon
En raspig 78:a utav märket Parlophone.
Men när han kommit hem igen så snubbla´ han på katten
Och stod med grammofon och allt på näsan i rabatten
Han föll så dumt så huvudet hans det fastnade i tratten
Nu sitter han i stugan sin med huvet i en strut
Och aldrig tar han mot besök och aldrig går han ut.
Han slakta´ hästen sin och trillan högg han upp till späntve’
Vad hände då med kärringen, jo efter vad som känt e
Så fick hon jobb som kocka uppå Hallands Regemente
Av alla spruckna äggen gjorde hon en omelett
Så stor, att hon fick ett diplom och en förtjänstplakett.
[Stefan Demert,
Visor för smutsiga öron]
