Kan inte se mig mätt på höstträdgården….
till och med i krukorna i plantskolan falnar det vackert. Här en näva Johnssons blue som fått fantastisk färg.
Vid dammen sprakar Aronian och Spirean lite extra och ormbunken från skogen i gult…förmodligen en Träjon. Aronian…en självsådd rackare, fåglarna har hjälpt till. Egentligen är jag lite nervös att den ska ta sönder dammduken för mig. Men förmodligen blir det värre skada om jag försöker dra upp den nu 🙂 Spirean, den namnlösa, som jag sticklingsförökat. Röd på våren när den kommer, sen blir den ganska grön under sommaren och på hösten flammar den till desto mer.
Troligen en Spirea Firelight. Här är den på lite närmare håll. Ormbunkarna på kullen (Strutbräken) har gått från senapsgult till att kollapsa i en rostbrun hög sista veckan.
Istället lyser det solgult av Vippramsen i rabatten. Jag ser den från vardagsrumsfönstret som en glad gul kvast 🙂 Den får mer lyster en solig dag förstås.

Mannen stängde av bäcken igår. Så nu tänds lampan på pergolan istället på kvällarna…vi har bara ett uttag därute 😉 Just nu känns det faktiskt mysigare med belysningen. Vipprams, Maianthemum racemosumSkördar vidare av allt möjligt. Äntligen Björnbär ! segt i år. Staketdruvorna på pergolan har också mognat nu. Och det blev lite bönor till fröskörd. Viktigast var Zebra, den spräckliga. En störböna som jag köpte i Schweiz när vi var där för några år sedan.
Frosten har varit här, men inte så hårt, så bönorna har klarat sig än så länge. Helgen har gått åt till att gräva upp Dahlior, skörda lök, skörda tomater, börja klippa ner pelargoner (huuu så hemskt !), diska ett rejält gäng med plantlådor och brickor, och köra grejer kors och tvärs. Vad mycket man släpar fram på en säsong 😀

Nu ska jag packa Havrerutorna jag bakade förut, ett gammalt beprövat recept som idag fick lite extra krydda av tre äpplen och ett gäng fänkålsblommor. Det doftar ljuuuvligt från köket och jag ser fram emot frukosten i morrn !