Får dela upp inlägget i två idag, för att få det hela under rätt kategori.

Jordärtskocka Bianca
helianthus tuberosus L

Den höga plantan av jordärtskocka
Bianca tror många som besöker mig att det är en rudbeckia. Den blir ungefär
250 cm
hög här hos mig på lätt sandjord och jag har satt den i flera år nu som en tät
häck emot nordliga vindar. På kraftiga jordar kan den bli uppåt 3 meter.
Börjar blomma i augusti och håller på en bra stund. Vacker är den tycker
jag. Blommorna fungerar bra att ta in
och ha som snittblommor, och då hjälper man ju dessutom plantan att koncentrera
kraften på knölarna. Men jag brukar låta dem sitta kvar oftast och det blir
tillräckligt med knölar ändå !

Knölarna växer bäst
på höst-senhöst så det är ganska sent innan man kan skörda knölarna. Det
går också att vänta till våren om man vill. Viktigt är att jorden inte är för
fuktig under vintern, om man övervintrar skockorna på växtplatsen. I våt jord
ruttnar de lätt. Normalt övervintrar knölarna i jorden i så gott som hela
Norden om inte förhållandena är alltför extrema.

Knölarna står sig bäst i jordkällaren om man lagrar dem i sand, annars vill
de lätt torka ut. Är det en mild vinter och man har täckt plantorna med tex
halm så går det jättebra att skörda hela vintern. Så är ju inte fallet i år
förstås, jag hann ta upp en hink…sen kom snön och kylan.

Jordärtskockorna sätts ungefär som
potatis, ca 10-15
centimeter djupt. Radavståndet kan variera mellan 70-100 centimeter och
plantavståndet i raden bör vara 50-60 centimeter. På en
näringsrik jord bör de större avstånden användas, då det går åt mindre utsäde
och ger mindre arbete vid skörden. Om man tänker på att sortera ut de slätaste
knölarna vid plantering så hjälper man till att förbättra utseendet på knölarna
succesivt.

Tänk på att inte kasta småknölar på komposten eller var som helst i landet
för de kan bli ett ogräs om man inte håller efter dem. Just Bianca tycker jag
håller sig på plats bra, om man tar upp allting på våren och sätter tillbaks
bara en knöl. Skulle jag sen råka ha glömt kvar någon så drar jag upp den
snabbt.

Grönmassan som blir kvar när man har
skördat är mycket rik på kalium. Om man kör stammarna i kompostkvarnen får
man fin marktäckning eller så kan man gräva in det i jorden där man tänkt
odla tex tomater nästa år. Kalium gynnar
fruktsättningen.

Jordärtskockan är mycket rik på den
stärkelseliknande kolhydraten inulin, som kan vara upp till 8-9 viktprocent
eller motsvarande 40 procent av torrsubstansen. Inulin sägs vara särskilt bra
för diabetiker och i någon artikel läste jag att många med Irritabel tarm får
lindring av Inulin.

Näringsvärde i 100 gram
ätlig produkt enligt Livsmedelstabell från Statens Livsmedelsverk

Energi

253 kJ 61 kcal

Vatten

78 g

Aska

2,6 g

Protein

2,0 g

Kolhydrater, ej fibrer

12,9 g

Kostfibrer

4,5 g

Betakaroten

12 mikrogram

Retinolekv

2 mikrogram

A-tokoferol

0,2 mg

Tiamin

0,07 mg

Riboflavin

0,06 mg

Niacin

1,3 mg

Niacinekv

1,6 mg

Vitamin B6

0,09 mg

Folacin

13 mikrogram

Askorbinsyra

6,0 mg

Natrium Na

3,0 mg

Kalium K

560,0 mg

Kalcium Ca

25,0 mg

Fosfor P

78,0 mg

Magnesium Mg

16,0 mg

Järn Fe

3,4 mg

Zink Zn

0,1 mg

En del fakta har jag lånat från en utförlig artikel på
Förbundet organisk biologisk odlings hemsida:

http://www.fobo.se/artiklar/vaxtodling/gronsaker/rotfrukter/jordartskocka.shtml

I nästa del härunder, kommer det två smaskiga recept…..